Ett steg i rätt riktning

Efter en underbar kväll igår känns det som om livet är på väg i rätt riktning igen.

Jag har tagit ett beslut om att byta arbetsplats och hoppas på en nytändning. Det kändes inte ens som ett val när jag blev förfrågad. Det var ett kall, ett måste. Det skulle inte fungera annars. Det känns rätt som ett steg i rätt riktning. Jag vill kunna utvecklas och ha kollegor med samma kompetens för att kunna få rätt stöd. Jag känner mig helt tillfreds med detta val och har bara det svåra kvar: att prata med min chef och min nuvarande arbetsplats.....

Det är inte meningen att livet ska vara lätt...

så mycket som händer, hur ska man orka? När man tror att saker och ting inte kan bli värre så visar det sig att jo det kan det visst.

Hur mycket ska man orka? När Z gick bort för drygt 2 månader sen så trodde jag att värre än så här kan det inte bli. Det var det värsta vi nånsin gått igenom. Sen att vi haft 3 bilar som gått sönder inom en månad, visst det tar på psyket men det är bara materiella saker.
Förra helgen fick morfar åka ambulans in för hjärtat, det gick bra och han kom hem igen. Men samtalet från mamma, jag hörde på hennes röst att nu har det hänt nånting och jag fick springa över till mormor för att kolla läget. De börjar bli gamla men orkar inte förlora någon mer nu... Mormor börjar bli dement också :( Ska på utredning snart.

Sen igår kväll kom ytterligare ett tråkigt besked, en bekant har lämnat oss och även sin man med 3 barn :( Så tragiskt! Kan inte förstå.... Helt ofattbart verkligen....

För första gången i mitt liv har jag erkänt och berättat för min chef att nu orkar jag inte mer och sjukskrivit mig ett par dagar. Jag måste få tänka, älta, återhämta mig. Som pricken över i har jag fått Staffylococker, har pågått till och från i 4 veckor men har nu äntligen fått penicillin och har även en ögonsalva.

P ska också vara hemma idag och i morgon för att återhämta sig. Känns skönt att ha någon att prata med och som förstår....

Vet inte vad man ska säga eller göra, känns som om detta bara är början på det sämsta skitår jag varit med om. Vart ska det sluta? Det är inte meningen att livet ska vara lätt!

Tiden räcker ff inte till

Har gått och blivit sjuk ... och det har jag verkligen inte tid med!!
Måste få ordning på tiden och livet o allt!

Har nyss varit på fjärde begravningen för i år.... tur att man hunnit med ett bröllop också annars hade jag deppat ihop totalt.

Gud vad det är deprimerande med begravningar. Trodde inte jag skulle gråta men blev berörd som vanligt. Tänkte på min mormor och morfar också och undrar vem det blir härnäst. Mormor har börjat med blodtrycksmedicin och det funkar tydligen inte så bra. Jag är så arg på läkaren m.fl som tyckte mormor skulle äta sån medicin. Hon hade inte ens högt blodtryck, hon trodde det själv och blir väldigt lätt orolig vilket gör att det tillfälligt ökar men det värde var ff inte över gränsvärdet men iaf fick hon medicin och en hög dos. Vilket ledde till andra besvär. Nu har de sänkt dosen men samma problem kvarstår :(
Blir så trött på dessa läkare! Jag vill ha min mormor i livet länge till!! Vet inte hur jag ska klara av den dagen hon inte finns längre. Hon är som en mor för mig.... Det är alldeles för smärtsamt att tänka på eller skriva om .........

Har en glad nyhet också: Min älskling har tagit mc-kort!!! Så GLAD för hans skull! Men i övrigt har jag svårt att se något ljust just nu. Skulle behöva semester med min familj och få ihop tiden samt lite mer cash så man kan göra nåt kul även med vänner. Har blivit alldeles för lite av allt sånt! Men hoppas att det ska vända snart..........

Tiden räcker inte till.....

som rubriken säger, tiden räcker inte till. Jag hinner inte med ens hälften av allt jag vill.

Hade lite stressigt förra veckan med jobb och hinna städa och fixa inför Tindras 3-årskalas som var i lördags :) Det gick riktigt bra faktiskt, över förväntan. Tårtan var jättefin och god! Och mycket paket blev det också så Tindra var nöjd och glad och tvärdäckade på kvällen .....

Har inte hunnit med någe mer mc åkning, som sagt tiden har inte räckt till den senaste månaden. Men hoppas på att hinna lite till innan vintern tar vid. Och jag hoppas framförallt att P hinner klara en uppkörning!!

Förra helgen så var det bröllop också. P:s lillebror gifte sig. Det var jättevackert !!! Och nu i helgen flyttade de till sitt nya hus :)

På jobbet har allt rullat på bra som bara den, har fått in mycket nya uppdrag så hoppas allt flyter på och vi slipper stressa jag o min kollega Johan...... Det återstår att se!

Farmor och farfar kunde inte komma på Tindras kalas. De har det tydligen lite struligt nu. Hoppas bara de inte ska skilja sig eller nåt :(

Nej hösten måste jag nog ägna mer åt djuren, familjen, vännerna och ev. motorcykeln !!
Och inte något stress på jobbet!! för nu tror jag att alla bröllop, kalas och allt är över. Bara julafton som återstår.... Det känns skönt!!

Citat från tindra:

Vi sitter och tittar på friidrott, förra veckan, och det är höjdhopp....
En kille hoppar och river varpå Tindra säger:

"Varför hoppar de över? Det är ju mycket enklare att gå under!"

Hihi hihi

Smart tjej!

Städa, städa, städa

Ja vi har slitit som djur i helgen för att verkligen städa överallt och få bort allt gammalt damm :)
Nu känns det äntligen som om vi börjar se slutet. Var på tippen i går och slängde allt skräp oxå. Vilken lättnad! Nu ska vi bara plcoka lite och få bort lite saker som ska säljas. Sen så....
Vill ju få fint till Tindras kalas!

Gräsänkling

Jag är gräsänkling och har tråkigt. Vill inte sova fast jag är lite trött. Vil lse på TV och bara njuta av tystnaden fast jag är uttråkad....
Hmm lät det logiskt??